†Ryska Ortodoxa Kyrkan

Del 2

– K n o c k, k n o c k, k n o c k.

– Knock, knock knock.

I den takten, tre långsamma och tre snabba, signalerar munkens hammarslag från den ena handen på plankan i den andra handen speciellt avsedd gudstjänståkallning att så snart var dags. Sträckan den hamrandes innan var morgon och kvällsgudstjänst går utanför fönstren där pilgrimerna sover och förbi runt kyrkan symboliserar hammarslagen från Noaks sjuttiåriga försök att kalla syndarna till Arken undan syndafloden, på den tiden lyssnade inte många men här räcker de till för att få in syndarna i kyrkan. Vi gick tillbaka in i kyrkan och kysste en aposteln Andreasikon och den store Antonius ikon på högersida av vad som på svenska kallas hall, utrymmet innanför själva kyrkosalen. Någon Euro var byttes i bössan mellan ikonerna mot varsitt vaxljus, vi tände och stoppade dem bland de andra ljusen precis som i vår församlings kyrka i Umeå, skillnaden var att här stoppades ljusen i vitt, fint grus som fanns på ett mässingsbord stött av en fot på vänster sida av kyrkans hall; Gudaföderska och Kristusikon som här fanns bugade vi oss också för och kysste, sedan tågade vi in i den påtagligt storslagna kyrkosalen. Rakt fram går en mittgång fram till altarväggens mitt där långt fram. Två rader mycket speciella stolar riktade mot varandra bildar gången fram till altaret. Där de slutar finns ikoner på kyrkans pelare lika stora som de i förnummet, framför pelarna ikoner pryda går ytterligare två stolsrader fram till altaret. Fortsätt läsa »