Liturgi

De heliga fäderna vid det sjunde Ekumeniska Konciliet

Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, bland människorna ett gott behag! Denna lördag och söndag berikades vi med välbesökta gudstjänster under vilka rådde endräkt i lovsång och bön till åminnelse av de heliga Fäderna vid det sjunde Ekumeniska Konciliet. Detta viktiga kyrkomöte ägde rum år 787 i Nicea och satte stopp för ikonoklasternas 50 år långa förföljelse av de Ortodoxa, då de med hänvisning till det andra budordet menade att ikoner icke borde vara tillåtna. Fastställandet av de heliga ikonerna som grundläggande för Ortodox tro var således icke allenast ett försvar av deras vördnad utan också av Inkarnationen i sig.

Så här skriver den helige Johannes av Damaskus i sitt första tal mot de som förkastade de heliga ikonerna:

”När den Okroppslige och Gestaltlöse, Ofattbare och Obeskrivlige och Omätlige, som i Sin upphöjda natur fanns i Guds gestalt, antog tjänargestalt och i denna begränsade Sig till fattbarhet och mätbarhet och tog på Sig en kropps prägel, då kan du måla Honom på en tavla och sätta upp Honom som tagit på Sig att bli synlig.”

Såsom Kristus är en ikon av Gud Fadern är helgonen en ikon av Kristus, och då vi alla äro skapta i Guds avbild, låtom oss likt de heliga söka likna Herren i allt, ty likt ingen annan skall Han så komma att skänka oss liv till evig tid. Amen.

Lämna en kommentar