Kristi frambärande i templet

Festens troparion på kyrkoslaviska:

Rättfärdige Simeons bön, sjungen på svenska:

I helgen samlades vi för att fira en av de tolv stora kyrkofesterna – Herrens framförande i templet. Vid denna högtid firar Kyrkan en viktig händelse i vår Herre Jesu Kristi jordeliv, vilken beskrivs i Lukasevangeliet andra kapitel (Luk 2:22-40). Enligt Mose lag (3 Mose 12) förbjöds en kvinna som hade fött ett barn av manligt kön att gå in i Guds tempel i 40 dagar. Efter detta uppehåll kom modern till templet med barnet för att offra till Herren tacksägelse och reningsoffer. Den Allraheligaste Jungfrun, Guds Moder, behövde icke rening eftersom Hon, utan att hava blivit befläckad, fött Kristus – Källan till renhet och helighet Själv. Dock underkastade Hon Sig lagens föreskrifter i djup ödmjukhet, på det att att Kristus, som Messias, inte skulle upphäva lagen, utan istället genom att underkasta Sig den så ock fullända den. Vid den här tiden bodde den rättfärdige äldsten Simeon i Jerusalem. Det hade uppenbarats för honom att han inte skulle dö förrän han fått se Frälsaren Kristus. På Helige Andes tillskyndan begav sig den fromme äldsten till templet just i det ögonblicket som Guds Allraheligaste Moder och den rättfärdige Josef, i syfte att uppfylla lagens rituella ceremoni, förde in Jesusbarnet dit. Gudabäraren Simeon tog då Kristus i sina armar och efter att ha tackat Gud uttalade han därav en profetia om världens Frälsare:

”Herre, nu låter Du Din tjänare hädan i frid efter Ditt ord, ty mina ögon hava sett Din frälsning, vilken Du har berett till att skådas av alla folk, ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet åt Ditt folk Israel.”

Vid templet befanns sig också den 84-åriga änkan och profetissan Anna, som städse vistades i templet och tjänade Gud både dag och natt genom fasta och bön. Liksom den rättfärdige Simeon, efter att ha närmat sig, prisade Herren och förtäljde om Gudabarnet till alla de som väntade på befrielse i Jerusalem.

Före Kristi Födelse levde alla rättfärdiga män och kvinnor i tro och väntan på den kommande Messias, världens Frälsare. Äldsten Simeon och profetissan Anna ses som de sista rättfärdiga personerna av det Gamla Testamentet, vilka räknades värdiga av Gud att i templet möta det Nya Testamentets Bärare, i vars Person den gudomliga och mänskliga naturen möts.

Ära vare Dig, o Gud, ära vare Dig!