Kristi Födelse troparion, Ton 4, Znavmennysång med ison:

Kristi Födelse kontakion, Ton 3, Znavmennysång med ison:

Sen på kvällen den 6:e januari samlades vi för att fira Gud Ordets mandomsanammelse och förkroppsligande; Kristi Födelse ur den Allraheligaste Jungfrun Gudaföderskans sköte. Det vara många bekanta ansikten (och även många nya!) på helnattsgudstjänsten, vilken pågick ändå in på småtimmarna. Efteråt bröt vi den 40 dagar långa fastan tillsammans med diverse härliga rätter och sjöng svenska samt ryska julsånger tillsammans.

Under gudstjänsten kunde man höra dessa fina texter vilka beskriver Kristi Födelses innebörd och vikt för mänskligheten:

”Kommen, låtom oss glädjas i Herren, förtäljande det kommande mysteriet; skiljemuren har rivits, och det ljungande svärdet drivs på flykt, Kerubim träder undan från livets Träd och jag får del av Paradisets frukter, från vilket jag fördrevs, för olydnadens skull. Ty Faderns oföränderliga Avbild, Hans evighets Ikon mottager tjänareskepnad, ur den äktenskapligt oerfarna Modern trädde Han fram, utan att undergå förändring. Ty det som Han var, förbliver Han, varande sann Gud; och det som Han ej var, mottager Han, då Han blev människa för Sin människokärleks skull. Till Honom ropa vi: O Gud, Du som föddes av Jungfrun, förbarma Dig över oss.” – Första stichir vid ”Herre, jag ropar”, Ton 2.

”Gläd dig, Jerusalem och fröjda eder I alla som älsken Sion. Idag har Adams förbannelses timliga bojor lösts. Paradiset har öppnats för oss, ormen nedtrampats; ty henne som han fordom förvillade ser han nu bliva Skaparens Moder. O Guds rikedoms, vishets och förstånds djup! Hon som förmedlade död över allt kött, syndens verktyg, har blivit frälsningens begynnelse för all världen, genom Gudaföderskan. Ty barnet som födes av henne är fullkomlig Gud; och genom födelsen förseglas jungfruligheten, genom lindebindlarna löses syndens bojor; genom den barnsliga oskulden helas Evas sorgeplågor. Må alltså hela skapelsen glädja sig och springa upp av fröjd; ty Kristus har kommit för att förnya den och frälsa våra själar.” – Aposticha Doxastikon, Ton 4.

”Betlehem har öppnat Eden, kommen låtom oss beskåda! Vi hava funnit den dolda födan, låtom oss taga del av det från Paradiset som är i grottan. Där uppenbarar sig den obevattnade rot, som framblomstrar förlåtelse. Där finns den ogrävda brunn, ur vilken David trängtade att dricka. Där föder Jungfrun ett Barn, som genast stillar Adams och Davids törst. Låtom oss skynda dit, varest ett litet Barn är fött, Han som före evighet är Gud” – Ikos från Kristi Födelses kanon.

Kristus födes! Lovsjungen!