Troparion till de heliga Apostlarna, Ton 4 (Znamennysång med ison):
https://www.youtube.com/watch?v=uwDfxzzrWyA&feature=youtu.be

Kontakion till de heliga Apostlarna, Ton 2 (Obichodsång):

En bön:
I de högsta av apostlar: Petrus, du ståndaktige förkunnare av Kristi tro, och Paulus, du Herrens lärors vältaliga och och ljuvliga svala! Vi se eder vara en utsagors mångströmmande flod av Kristi ord mynnade från Guds sanna sköte, vilken inför oss, törstande, uppenbarar hela djupet av de Gudauppenbarade sanningarnas källa. Vi se eder vara ljuskällor vilka från himmelen belysa oss med värmen av Guds kärlek; vi saligprisa eder, som påtagit mödor och kval för att så de gudomliga lärornas frön; vi kyssa edra fötter, vilka rest intill jordens ändar, och bävande under synden, se vi edra huvuden ödmjukt vara nedfallna vid Herrens allrarenaste fötter: Den ene genom Korsets väg, hängande upp och ner, och den andre genom svärdet i egenskap av halshuggning. Vi bedja eder om bärmhärtighet, I heliga apostlar: Gören även oss, vilka äro i oförnuft, nedfallna inför vår Mästare, Herren, och åstadkom en halshuggning av vårt högmod genom den lära som Gud uppenbarat. Ja, må Herren med den föda vilken sänts ned från själva himmelen stilla vår andliga hunger, så som ju skedde Dig, helige apostel Petrus. Och Du, Gudasalige apostel Paulus, som ju mättats med Kristi ord av Gud, bemöda dig att, genom dina oupphörliga böner till Herren för oss, lyfta oss upp till tredje himmelen, på det att även vi, tillsammans med änglarnas och apostlarnas körer, där må förhärliga Honom som är underbar i Sina heliga, alltings Fader, jämte Honom Vilken Han, för att frälsa och vägleda till evigt liv, sände till världen, Herren Jesus Kristus och den med Honom Väsensene Helige Ande; nu och alltid och i evigheternas evigheter. Amen.

Heliga först tronande apostlar Petrus och Paulus, bedjen till Gud för oss!

Pingstens kontakion, Ton 8 (Znamennysång med ison):

Utdrag ur gudstjänsterna:

”O Härskare och Herre, våra fäders Gud. Du som till dem som voro i Noaks ark, sände en duva med en olivkvist i näbben, som ett tecken på försoning och räddning från floden och därmed förebildade nådens hemlighet och skänkte oss olivträdets frukt till att fullgöra Dina heliga mysterier och uppfylla dem, som var under lagen, med Den Helige Ande och fullkomna dem som är i nåden; välsigna Du själv även denna olja genom Din Helige Andes makt och kraft och nedstigande till att bliva en oförgänglighetens smörjelse, en rättfärdighetens vapenrustning, att den bliver till förnyelse av själ och kropp och bortjagar varje djävulsk kraft och avvärjer allt ont från dem som med tro smörjes därmed eller smakar därav till Din och Din enfödde Sons och Din allraheligaste och gode och levandegörande Andes ära, nu och alltid och i evigheternas evigheter.” – Prästens bön vid välsignelse av oljekärl under dopet.

”Låtom oss, I troende klart fira den efterfestliga och avslutande
högtiden, detta är den femtionde dagen, löftets och förutsägelsens
uppfyllan; ty på denna dag steg Tröstarens eld ned på jorden, såsom
eldstungor och upplyste lärjungarna och uppenbarade dem såsom
himlamystiker. Tröstarens Ljus kom och upplyste världen.” – Sitthymn, Ton 4.

”Nu är den tröstebringande Anden utgjuten över allt kött. Börjande med apostlarnas kör har Han utsträckt nåden till delaktighet åt de troende; Han bevisar Sitt väldiga utgjutande i eldens gestalt och fördelar tungor åt lärjungarna till lov och pris åt Gud. Därför bedja vi med andliga upplysta hjärtan och befästade i tron genom den Helige Ande, att våra själar må frälsas.” – Aposticha-stichir, Ton 3.

Många nåderika år, Maria, Alexander och Daniel!

Festdagens kontakion, Ton 3 (Znamennysång):

Helige Ignatius Brianchaninov om innebörden av Kristi helande av den lame mannen: https://orthochristian.com/35019.html

Utdrag ur gudstjänsten:

”Vid Fåraportens damm låg en man i sjukdom och när han såg Dig, Herre, ropade han: Jag har ingen människa, som för mig ned i vattnet, när det kommer i rörelse. När jag rör mig mot det, hinner en annan före mig och mottager helande, men jag ligger kvar i min sjukdom. Genast förbarmar sig Frälsaren och säger till honom: För din skull blev jag människa och för din skull iklädde jag mig kött; och du säger: Jag har ingen människa. Tag din säng och gå. För Dig är allt möjligt, allt lyder Dig och allt underordnar sig Dig; tänk på oss alla och förbarma Dig, Helige, såsom Människoälskare” – Litia Doxastikon, Ton 5.

”Varande en obegravd död, såg den lame Dig och ropade: Förbarma Dig över mig, Herre, ty min bädd har blivit min grav. Till vilken nytta är mitt liv? Jag behöver ej Fåraportens källa, eftersom jag ej har någon som för mig ned i den, när vattnet kommer i rörelse. Men jag kommer till Dig, läkedomens Källa, att även jag må ropa med alla: Allsmäktige Herre, ära vare Dig” – stichir vid Herre Jag ropar, Ton 1.

Ära vare Dig, vår Gud, ära vare Dig!

”Då vi sett Kristi Uppståndelse” – Znamennysång med ison, Ton 7:
https://www.youtube.com/watch?v=63lSNqiAM6M

På den stora och heliga Påskens afton samlades församlingen för att mottaga Kristi Uppståndelses livsbringande ljus och glädje. Denna utvalda och heliga dag som bekant ju är festdagarnas fest och högtidernas högtid på vilken vi välsigna Kristus i evigheter, ty från döden till livet och från jorden till himmelen har Kristus, vår Gud, fört oss fram, vi som sjunga segersången; Honom har vi på jorden förlänats att med änglarna i himlarna lovsjunga; Honom som vi äro befästade i — Kristus, rättfärdighetens Sol, som framstrålar liv åt alla; som efter att hava nedstigit till jordens innandöme framträder ur graven lik en brudgum för att i kärlek uppresa med Sig Sin brud: alla de som hava älskat Hans tillkommelse; de troende — Hans Kyrka. Han är sannerligen fridens Konung och våra själars Frälsare. Låtom oss därför falla ned inför Kristi heliga uppståndelse. Ty se, genom Korset har glädje kommit till all världen; genom att uthärda korsfästelsen har vår Gud övervunnit döden genom sin död.

Kristus är uppstånden!
Христос воскресе!
Christ is risen!
Kristo amefufuka!

Del av Akathisthymnens 8:e Ikos (Obichodsång):

Denna gång besöktes församlingen av Igumen Nikita från Sergij av Radonezh’ församling i Stockholm för firande av den Gudomliga Liturgin samt genomförande av den årliga församlingsstämman.

Utdrag ur Akathisthymnen:

8:e Kontakion.
Då vi sett den främmande födelsen, låtom oss bli främmande för världen och vända vårt sinne till himmelen. Ty för den skull uppenbarade sig den höge Guden på jorden såsom en ringa människa, för att till höjden upphöja dem som ropa till Honom: Halleluja.

8:e Ikos.
Helt var Han här nere och lämnade ingalunda det övre, Han det Obeskrivliga Ordet. Ty ett gudomligt nedstigande och ej en förändring av plats var det som skedde, då Han föddes av den Gudi behagliga Jungfrun, vilken hör detta:

Gläd Dig, Du Rum för den orymbare Guden! Gläd Dig, Du det ärorika mysteriets dörr! Gläd Dig, Du otroliga budskap för de otrogna! Gläd Dig, Du de troendes fasta berömmelse! Gläd Dig, Du allraheligaste vagn för Honom som är över
kerubim! Gläd Dig, Du allrahärligaste boning för Honom som är över
serafim! Gläd Dig, Du som sammanför motsatserna till ett! Gläd Dig, Du som förenar jungfrulighet och födande! Gläd Dig, Du genom vilken överträdelsen utplånas! Gläd Dig, Du genom vilken Paradiset öppnades! Gläd Dig, Du Kristi Rikes nyckel! Gläd Dig, Du det evigt godas hopp!

Gläd Dig, Du oförmälda Brud!

Troparion till det livgivande Korset, Ton 1 (Stor Znamennysång):

Halvvägs igenom Stora Fastan samlades vi för att fira Korsnedfallandets Söndag. Efter den Gudomliga Liturgin förrättades även Sjuksmörjelsens Mysterium för de deltagandes kroppsliga, själsliga och andliga hälsa.

Flera gånger I gudstjänsttexterna beskrivs innebörden av Kristi verk på Korset mycket vackert:

”Kommen I förstdanade par, vilka avfallit från den övre kören, genom människodödarens avund, i det I fordom smakade av trädets bittra njutning. Sen, det allärade träder sannerligen fram, skynden till det och kyssen det med glädje, ropande till det i tro: Du är vår återkallelse, allärade Kors, Gudasaliga Trä, himmelska lustgård; då vi taga del av dess frukt, undfå vi oförgänglighet och återfå tydligt det första Eden och stor nåd” – Stichir vid ”Herre jag har ropat”, Ton 5.

”Ej längre bevakar det flammande svärdet Edens port; ty det utsläcktes härligt av Korsets Trä; dödens Udd och dödsrikets seger fördrevs. Ty Du, min Frälsare, trädde fram, ropande till dem i dödsriket: Träden åter in i Paradiset.” – Kontakion, Ton 7.

”Idag naglas skapelsens Härskare och Ärans Konung vid Korset, Hans sida bliver stungen av spjutet och Han smakar galla och ättika, som är Kyrkans Ljuvlighet; med en törnekrona klädes Han, som höljer himmelen med moln och iklädes smälekens klädnad. Han bliver örfilad av en jordisk hand, som med sina Hand danat människan, Han bliver slagen på skuldrorna, som höljer himmelen med moln; Han mottager bespottelse och sår, förnedring och örfilar, allt detta uthärdar min Förlossare och Gud, för min den fördömdes skull, för att frälsa världen från förvillelsen, såsom Barmhärtig.” – Stichir vid nedfallandet inför Korset, Ton 2.

Ära var Ditt ärorika Kors, o Herre!

Troparion till den Helige Sigfrid av Växsjö, Ton 4 (Znamennysång med ison):

Denna gång samlades vi för att fira det inhemska helgonet helige Sigfrid av Växsjö tillsammans med hans tre anförvanter – martyrerna Unaman, Sunaman och Vinaman. Helige Sigfrid räknas som en av Nordens apostlar eftersom att han med möda strävade att föra norrmän, danskar, svenkar och goter ut ur hedendomens mörker och in i Kristi ljus. Under gudstjänsten kunde man höra nyöversatta hymner och böner till helgonet samt en högläsning av hans livsberättelse.

Utöver det faktum att helige Sigfrid är ett nordiskt helgon så betyder denna dag särskilt mycket för församlingen eftersom att den sedan något år tillbaka besitter en bit av helgonets biskopstav. Med anledning av att församlingen genom Guds försyn och nåd skänkts en bit av denna tusen år gamla stav har några av dess medlemmar startat en missionsförening i helgonets namn, vilket kungjordes i samband med gudstjänsten.

Det var den Ortodoxa tron som den helige Sigfrid förde med sig till vårt land. Må den genom hans heliga förböner åter slå rot i dess jord.

Helige hierark fader Sigfrid, bed till Gud för oss!

Teofania troparion, Ton 1, Znavmennysång med ison:

Trettondagar efter julfirandet samlades vi återigen för att fira Kristi Dop i floden Jordan. Efter Liturgin förrättades den årliga Stora vattenvälsignelsen från vilken de närvarande får med sig heligt vatten hem. Efteråt ägde även en gemensam måltid rum i vanlig ordning.

Texter ur gudstjänsten:

”Han som kläder Sig själv med ljus såsom en mantel, har för vår skull värdigats att bliva som en av oss. Idag övertäcks Han av Jordans strömmar fastän Han icke behöver någon rening av dem; men i Sig Själv förbereder Han vår pånyttfödelse. O under! Utan eld omgjuter Han och utan att sönderslå omdanar Han; och Han räddar dem som upplyses i Honom, Kristus vår Gud och våra själars Frälsare!” – Litiastichir, Ton 4.

”När Johannes såg Dig, Kriste vår Gud, komma till sig vid Jordans flod sade han: Varför har Du kommit till Din tjänare, Du som icke äger någon orenhet, Herre? I vems namn skall jag döpa Dig? I Faderns? Men Denne bär Du ju inom Dig Själv. I Sonens? Men Själv är Du den som tagit kött. I den Helige Andes? Dock vet Du att ur Din egen mun giva Honom åt de troende. Du uppenbarade Gud, förbarma Dig över oss.” – Apostichastichir, Ton 2.

”Det sanna Ljuset har uppenbarat sig och giver alla upplysning. Kristus, som är över all renhet döpes med oss: Han giver helgelse till vattnet och det bliver våra själar till rening. Det som är jordiskt uppenbarat, är förstått vara högre än himlarna. Genom badet kommer frälsning, genom vattnen Anden. Genom nedstigande i vatten uppstiger vi till Gud. Underbara äro Dina verk, Herre, ära vare Dig!” – Lovsångsstichir, Ton 1.

Här kan man läsa helige Johannes Chrysostomos’ ord om innebörden av denna allhärliga fest: https://orthochristian.com/51005.htm

Kristus döpes! – I Jordan!

Kristi Födelse troparion, Ton 4, Znavmennysång med ison:

Sent på kvällen den 6:e januari samlades vi för att fira Gud Ordets mandomsanammelse och förkroppsligande; Kristi Födelse ur den Allraheligaste Jungfrun Gudaföderskans sköte. Det vara många bekanta ansikten (och även många nya!) på helnattsgudstjänsten, vilken pågick ändå in på småtimmarna. Efteråt bröt vi den 40 dagar långa fastan tillsammans med diverse härliga rätter och sjöng svenska samt ryska julsånger tillsammans.

Under gudstjänsten kunde man höra dessa fina texter vilka beskriver Kristi Födelses innebörd och vikt för mänskligheten:

”Kommen, låtom oss glädjas i Herren, förtäljande det kommande mysteriet; skiljemuren har rivits, och det ljungande svärdet drivs på flykt, Kerubim träder undan från livets Träd och jag får del av Paradisets frukter, från vilket jag fördrevs, för olydnadens skull. Ty Faderns oföränderliga Avbild, Hans evighets Ikon mottager tjänareskepnad, ur den äktenskapligt oerfarna Modern trädde Han fram, utan att undergå förändring. Ty det som Han var, förbliver Han, varande sann Gud; och det som Han ej var, mottager Han, då Han blev människa för Sin människokärleks skull. Till Honom ropa vi: O Gud, Du som föddes av Jungfrun, förbarma Dig över oss.” – Första stichir vid ”Herre, jag ropar”, Ton 2.

”Gläd dig, Jerusalem och fröjda eder I alla som älsken Sion. Idag har Adams förbannelses timliga bojor lösts. Paradiset har öppnats för oss, ormen nedtrampats; ty henne som han fordom förvillade ser han nu bliva Skaparens Moder. O Guds rikedoms, vishets och förstånds djup! Hon som förmedlade död över allt kött, syndens verktyg, har blivit frälsningens begynnelse för all världen, genom Gudaföderskan. Ty barnet som födes av henne är fullkomlig Gud; och genom födelsen förseglas jungfruligheten, genom lindebindlarna löses syndens bojor; genom den barnsliga oskulden helas Evas sorgeplågor. Må alltså hela skapelsen glädja sig och springa upp av fröjd; ty Kristus har kommit för att förnya den och frälsa våra själar.” – Aposticha Doxastikon, Ton 4.

”Betlehem har öppnat Eden, kommen låtom oss beskåda! Vi hava funnit den dolda födan, låtom oss taga del av det från Paradiset som är i grottan. Där uppenbarar sig den obevattnade rot, som framblomstrar förlåtelse. Där finns den ogrävda brunn, ur vilken David trängtade att dricka. Där föder Jungfrun ett Barn, som genast stillar Adams och Davids törst. Låtom oss skynda dit, varest ett litet Barn är fött, Han som före evighet är Gud” – Ikos från Kristi Födelses kanon.

Kristus födes! Lovsjungen!

På Uppståndelsedagen, den 14 December, under den Gudomliga Liturgin ordinerades en av våra församlingsmedlemmar, Herman, till diakon på den teologiska akademin i Sankt-Petersburg där han studerar på 4:e årskursen på kandidatutbildningen.

Akademins rektor, biskop Silouan av Peterhof vände sig med vägledande ord till den nye diakonen:

Idag, för första gången i Sankt Petersburgs teologiska skolas mer än 300-åriga historia, har en svensk student som kommit för att studera hos oss från Konungariket Sverige ordinerats till diakon i denna kyrka! Vi gläder oss över att den ortodoxa kyrkan denna dag har fått en ny ämbetsbärare!

Många lampor av ortodox tro lyser på den skandinaviska halvön, och många ortodoxa församlingar verkar i Sverige, Norge och Danmark och förenar Guds trogna tjänare till en vänskaplig familj. Må den barmhärtige Guden låta dig tjäna i en av dem. Idag är vi alla mycket glada över att veta att du, efter att ha genomgått en svår livsvandring, inte förlorade tron eller blev förbittrad, och inte heller förlorade din längtan efter sanning och godhet. Vi är mycket glada över att Herren har fört dig till sig, att du har funnit Kristus Frälsaren och ortodoxin som den sanna tron.

För oss är det naturligtvis särskilt betydelsefullt att du, kött av vårt kött och blod av vårt blod, historiskt nära knuten till oss, det svenska folket, har bekräftats i ortodoxin här, på vårt älskade fäderneslands, Rysslands, territorium, och har vuxit andligt i den lokala andliga akademin i den ryska ortodoxins traditioner.

Vi kommer inte att se framåt, utan vi kommer bara att be att den barmhärtige Herren, genom bönerna från sin renaste moder och sina helgon, ska skydda dig från de prövningar och frestelser, svårigheter och sorger som skulle få dig att tvivla på hans godhet och kärlek. Fader Herman, jag hoppas att du aldrig kommer att följa exemplet från den rike adelsmannen i evangeliet som vi minns idag – att du inte kommer att vända dig bort från Kristus med sorg, även om Han ber dig om det Han bad den unge mannen om: att lämna allt som är dig kärt här på jorden för en större belöning i himlen.

Idag har ett av fröna till den svenska ortodoxin uppenbarats för oss. Låt oss bara be att du i framtiden kommer att bära rik frukt av goda gärningar på den av Gud välsignade svenska jorden.